Svenska julsmaker och dess historia

I Sverige börjar julfirandet redan i slutet av november eller början av december. Då infaller nämligen första advent – den fjärde söndagen innan julafton. Denna dag tänder många första ljuset (av fyra) i adventsljusstaken, sätter upp stjärnor i fönstren och nedräkningen till julafton har börjat. Pepparkakor och lussekatter bakas, knäck kokas och så småningom, lite närmare julafton, får årets gran flytta in i hemmet. Advent har i flera hundra år även varit ett sätt att sprida ljus under årets mörkaste tid. 

Julafton som vi firar den idag, med tända ljus, en stor buffé och julklappar, har firats på ungefär samma sätt sedan 1800-talet. Ihop med bland annat Danmark, Finland, Norge, Polen och Tyskland så firar Sverige jul den 24 december – tvärtemot många länder i världen som firar den 25 december. Ytterligare en annorlunda sak med svenskt julfirande är traditionen att sätta sig framför tv:n varje julafton kl. 15 – och titta på Kalle Anka & Co som sänds av SVT sedan 1960. Var den traditionen kommer ifrån? Ja, frågan är om någon riktigt vet…

Tre klassiska julrecept 

Janssons Frestelse

En krämig och smakrik gratäng gjord på potatis, grädde, gul lök och ansjovis (skarpsill). Men vem var den där Jansson, egentligen? Och vad frestade han med? Faktum är att gratängens namn sägs komma från att en välbärgad kvinna i Stockholm bad sin kokerska att döpa gratängen inför en middagsbjudning. Kokerskan valde att ta namnet från en aktuell svensk stumfilm – Janssons Frestelse – som hade premiär på annandagen år 1928. Gratängen har funnits sedan mitten av 1800-talet, dock under namnet ansjovisgratäng, och började serveras på julbordet först under 1960/70-talet. 

Recept: 

2 gullökar

1 300 g fast potatis

200 g anjovisfiléer

4 dl mat extra

3 dl lättmjölk

2 msk smör

1 tsk salt  

Gör så här:

Sätt ugnen på 175°C. Skala löken och potatisen, skiva löken tunt. Skär potatisen i tunna strimlor. Varva potatis, lök och ansjovis (spara spadet). Blanda samman mat extra, lättmjölk, anjovisspad och salt. Häll på över potatisen och klicka över smöret, grädda i mitten av ugnen 1 ½ timmar. 

Julköttbullar 

Även köttbullar är en relativt ung rätt på det svenska julbordet, och började serveras under 1970-talet. Köttbullarna är saftiga och kryddas med senap, vitpeppar och kryddpeppar. Idag är det även vanligt med veganska ”köttbullar” på julbordet, som då görs på vegansk färs av till exempel soja. 

Recept:

1 kg nötfärs

1 ½ dl riven gul lök

2 ägg

1 dl matlagningsgrädde

2 msk senap

2 krm vitpeppar

2 krm kryddpeppar

1 ½ tsk salt

2 msk smör

Gör så här:

Blanda färsen med senap, vitpeppar, kryddpeppar och salt. Tillsätt lök, ägg och matlagningsgrädden. Skölj händerna i kallt vatten och forma färsen till små köttbullar, stek i en nonstick-stekpanna i smör. Alternativt baka i mitten av ugnen på 250°C cirka 8–10 minuter.  

Rödbetssallad 

En vackert rosaröd och krämig röra gjord på kokta rödbetor, rödlök, äpplen, majonnäs och gräddfil (eller kvarg som i receptet nedan). God till både köttbullar, skinka, korv och på smörgås. Även denna rätt är en skapelse från 1960-talet. Redan på 1800-talet fanns dock en rätt som kallades rödbetssallad, men den innehöll i stället för gräddfil och majonnäs ofta kål och potatis. 

Recept: 

400 g kokta rödbetor

1 liten rödlök

2 röda äpplen

3 dl lättkvarg (4%)

1 tsk salt

½ tsk svartpeppar 

Gör så här:

Skär rödbetorna i mindre bitar, finhacka rödlöken och skala och skär äpplet i mindre bitar. Blanda samman med kvarg, salt och svartpeppar.